Grillningens tid är här

Hur har ni det i denna märkliga tid vi nu lever i? Jag hoppas att denna pandemi kommer att få ett slut, att botemedel hittas och att det inte kommer fler pandemier framöver. Det känns fortfarande overkligt att världen hotas av sjukdom vi inte kan bemästra år 2020. För min del blir det mycket tid hemma i trädgården, skogen och hemmet. I och för sig ganska likt hur jag brukar leva men alla barnens aktiviteter utom ridningen är inställda så det blir betydligt mer fritid och jag undviker att träffa vänner även om man ju kan träffas utomhus. Jag har många i riskgrupper på jobbet så det känns inte ok att utsätta mig för risk för smitta. Vi har mätt blodtrycket på jobbet, jag har inte gjort det sedan senast jag födde barn för snart 14 år sedan. Jag har fått mäta några gånger eftersom jag låg högt och tyvärr låg jag högt vid varje mätning. Blev ganska förvånad och faktiskt orolig då jag inte sett mig som någon riskgrupp till att få högt blodtryck.

(Foto från Påskafton då vi var på Sternö)

I helgen har jag fortsatt fixa här hemma, både inomhus och utomhus och i går kväll grillade vi. Inte premiärgrillningen men ändå med nyhetens behag.

Jag som inte brukar äta kött längre tog lite kyckling men helt ärligt så smakar kött inte så gott längre så jag åt bara en bit sedan fick R resten. Höll mig till halloumi och grönsakerna. Jag äter kött när jag blir bjuden men sedan jag började äta vegetariskt hemma så är jag inte sugen på kött längre. Med två undantag, nyårsaftonens oxfilé och restaurangen i Köpenhamn som vi var på i januari 🙂 men jag älskar halloumi och sparris, mums!

Vi har sällan efterrätt till vardags men jag hade lovat A hemmagjord sås till glassen och det var inte alls dumt 😉

Idag ägnar jag mig åt tvättstugan… Jag har sorterat klart bland mina kläder och inrett walk in closeten. R har em hel del kvar av sina saker att sortera. Jag behöver en garderob till eftersom jag har sorterat mina kläder lite mer. Men jag är väldigt nöjd, förut har jag skiftat kläderna i garderoberna efter säsong sommar/vinter, men nu får jag plats med allt utan att stuva om och lägga undan (förutom lite stickade tröjor). Det känns väldigt lyxigt och ger lättare överblick på vad jag behöver inför ny säsong. Jag har under många år kanske köpt kläder mer för att de är fina och jag vill  ha än för att jag faktiskt behöver dem men nu ska jag tänka liter mer miljömedvetet och ekonomiskt när jag har en överblick på vad jag redan har.

Lite fler foton från Sternö, ni känner igen dem från Instagram.

 

Vilket väder

Vad jag älskar våren, ikväll satt jag ute tills klockan var halv åtta! Då försvann solen bakom grannens tak och det blev lite kyligt. Det känns inte som om det var många veckor sedan det var både mörkt och kallt vid den tiden. Jag passade på att fotografera lite på framsidan. På sommaren brukar jag nog mest visa vår altan på baksidan eftersom vi tillbringar mest tid där. Men på våren sitter vi mest på framsidan eftersom där är varmare och kvällssol. Jag har nog mest visat foton på framsidan på vintern och hösten samt när äldsta barnen tog studenten 🙂

Medan mitt te svalnade lite passade jag på att fotografera. Dock blir min skärm väldigt mörk i solen så jag såg inte vad jag tog kort på utan försökt få till bra vinklar lite i blindo… Till vänster ska vi få en ny granne, det var där de sprängde i början av året.

Utikten på vår baksida är ju trevligare eftersom vi har skog där men vi vårt hus ligger ändå ganska avskilt, det är som en liten vändzon och det är bara vi som bor här som åker in där. Fram tills nu vi och en granne, men snart blir det som jag skrev ytterligare ett hus. Ni ser även lite av blommorna som jag har planterat i år. Och stenläggningen som vi har rengjort 🙂 dock har vi inte tvättat eller oljat detta trädäcket ännu i år, bara det på baksidan.

Här står jag på uppfarten och fotograferar (inga bilar var hemma). Tanken är att vi i sommar ska lägga marksten även på andra sidan muren. Dels under husvagnen och dels så att man kan köra upp en bil där också. Nu när det blir fler boenden runt vändplatsen känns det inte ok att parkera på vägen så man står utanför deras tomter.

Flyg över regnbågsbron

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.

 När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans
hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska
igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.

Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.

Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt
flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som
varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på
ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas…

William N Britton

I natt flög vår undulat Emil över regnbågsbron, han var A´s husdjur. Det kom inte oväntat eftersom han var 10 år vilket är ganska gammalt för en undulat. Vi har haft undulater sedan 2004 och Emil var den sista vi hade kvar. En liten själ har lämnat vår familj och en epok i våra liv är slut. Tiden med smådjur, som det känns nu kommer vi inte att skaffa fler smådjur till barnen utan vi är nöjda med våra katter. Döden kom plötsligt, jag sov men R och L var vakna. Emil hade kraxat till ett par gånger som i panik eller stark smärta sedan föll han ner på burgolvet och efter några sekunder andades  han inte längre ❤ Mitt i det tråkiga är det ändå tacksamt att det gick fort för honom. Vi begravde honom nu ikväll på vår lilla djurbegravningsplats i trädgården. Vi har bott här i 13 år och har nu behövt begrava 9 husdjur här. Undulaterna Nemo, Nicke. Paddipooh, Pip, Solros och Emil. Katterna Figaro och Celine samt råttan Molly som var L´s. Älskade och saknade ❤

Du lilla sparvöga flyg över ängarna
Dröm dina drömmar så länge du känner liv
Du lilla sparvöga flyg över ängarna
Dröm dina drömmar så länge du känner liv
känner liv

Vårarbete

Vilket härligt väder det fortfarande är de flesta dagarna. Vi har fortsatt att arbeta i trädgården, inte bara trädgårdsarbete utan även lite annat underhåll: tvättat ett av trädäcken (på baksidan, även framsidan behöver sig en omgång), tvättar stenläggningarna men även lite planteringsfix. Jag är tacksam över att bo som vi gör med möjlighet till mycket utevistelse. Måste vara tufft för de som bor i storstäder ute i världen och som måste isolera sig i lägenheter.

Jag fortsätter med foton som jag inte visat tidigare, dessa kommer får Gökalv, på sommaren brukar där vara mycket badgäster men vid den här säsongen kan man sitta själv och njuta av havet.

 

 

Slut på ledigheten

Jahapp, så är det sista kvällen på ledigheten och imorgon är det dags att jobba igen. Det känns ju faktiskt sådär nu i dessa coronatider. Vad väntar oss de två närmaste månaderna fram till sommaren? Hur stor blir smittspridningen, hur många kommer att drabbas och hur allvarligt… usch ja.

Här kommer resten av fotona från Lindö udde, de är från förrförra veckan. Jag är lite efter med att lägga över foton till datorn.

Nu ska vi titta på Outlander 🙂

En lugn påsk

Påsk blev det ju även om inget är sig likt någonstans i världen. Som så många andra har vi varit mycket utomhus i påsk i det fina vädret och igår hade vi påskmiddag bara familjen. Det gick bra det också. Vi färgade ägg med lökskal och andra växter, pickade ägg och hade trevligt. Jag har lagt upp lite foton på instagram som i hittar här, orkar inte riktigt dubbelpublicera foton just nu, lägger upp dem senare..

Jag har fått problem med en massa spam i mina bloggar, värst drabbat är julbloggen men även denna bloggen. Flera hundra kommentarer per dygn som jag måste radera. Jag är minst sagt less på det, om det inte slutar funderar jag på att avsluta bloggarna på den här plattformen och återgå till vår domän  även om jag inte är fullt nöjd med deras. Eller om jag övergår till enbart instagram, fast jag är nog inte mogen för det ändå även om jag varit urkass på att blogga det senaste året…

En fortsatt fin påsk önskar jag er alla ❤

Några av äggen vi målade på påskafton, de blir som små konstverk.

Vila i frid

Tack för alla fina minnen. Vila i frid världens bästa mormor ❤️

Det är konstiga tider att ha begravning i nu men inget man kan skjuta på. vi var ett fåtal av de närmaste som kunde delta. Vi satt lite utspritt i kyrkan. Min fina snälla mormor, nu har du fått ro ❤

Påsklov

Nu har jag påsklov, det känns förstås helt annorlunda mot när man brukar gå på ledighet. Det känns alltid härligt med lov men nu är väl känslan mest att det känns skönt att kunna avskärma sig lite från smittorisken det innebär att jobba och hela tiden tänka på det.

Foton från Lindö udde där jag tog en promenad i onsdags när jag var ledig.

Hur har ni det?

Hej mina bloggvänner,oj vad det var längesedan jag skrev här. Hur har ni det i detta kaos vi nu lever i? Jag ska inte skriva mängder om Corona covid19, vi överöses av det ändå. Det är som om vi lever i en apokalyptisk skräck-science-fiction film…

Hursomhelst, mars var en jobbig månad även utan coronabekymren. Min mormor dog den 11:e mars och nästa vecka är det begravning. Vi hoppas att vi allra närmaste kan närvara men naturligtvis hålla avstånd till varandra. Vi blir nog bara ett tiotal personer som mest och kanske kan övriga delta via livesändning så de kan få känna att även de får ta sitt sista farväl. Men vi vet ju inte förrän samma dag om vi kan gå, vi följer myndigheternas rekommendationer men begravningen kommer väl att ske antar jag. Sorligt nog dog även en av mina elever i mars och på den begravningen fick bara fem personer närvara.

I helgen hade vi jättefint väder, jag planterade lite vårblommor i mina krukor och då kändes hela coronabekymren avlägsna. Men när man lämnar sin egen boning påminns man. Men det är märkligt hur fort man ändå vänjer sig vid det här men social distans. När vi var på begravningsbyrån ett par dagar efter mormors bortgång kändes det konstigt men nu är man konstig nog van vid att inte ta i hand eller röra vid andra, stå på ett par meters avstånd osv. Naturligtvis är jag inte ute på en massa uppdrag utan det är på jobbet och i hemmet jag vistas och handling emellanåt. Vi har matkasse så det är bara helgmat och frukost vi behöver handla till och vi försöker att planera så det blir så få inköpstillfällen  som möjligt. Hamstrat har vi dock inte gjort men vi har alltid mat hemma så att vi skulle kunna klara oss ett par veckor även om det inte skulle bli så fantasifull mat efter ett tag men basvaror har vi som sagt.

Jag tror att vi alla känner en oro för pandemin som pågår. Alla känner vi någon som tillhör riskgrupperna och även om vi inte gör det själva så är man ändå orolig för sina nära och kära och även om man inte tillhör någon riskgrupp kan man drabbas allvarligt ändå. Jag är ändå tacksam att mormor dog precis när det blev besöksförbud. Det hade varit hemskt att inte fått besöka henne.

Ta hand om er ❤